Jag läste nyligen att syskonskapet är den enda på riktigt livslånga relationen vi har, den existerar innan vi förälskar oss och efter att föräldrarna dött. Vi har samma genetiska förutsättningar och samma bakgrund, men är ändå inte lika. För att få plats i samma familj måste vi komplettera varandra, utveckla de egenskaper den andra inte har. Syskon är vad jag kunde ha blivit.Vi är varandras antiteser och saknade pusselbitar. Vi är varandras alibin och vittnen. Det är så vackert, tycker jag.
Jag delar upp systrarna den här söndagen. Först tillsammans med storasyster Reneé, Christian och barnen Otto och Axel. Vi fikade och firade deras färdiga altan.
Sedan till golfbanan tillsammans med tvillingsyster Åsa, Stefan och alla barn.
Malva och Stefan
Olle och Melker
Hela familjen Rumander
Själv har jag aldrig spelat golf i hela mitt liv, men jag njöt av en kopp kaffe och den varma höstsolen.Sunday with my sisters
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar